Vietnamkriget
Vietnamkriget avser kriget mellan å ena sidan Nordvietnam och den kommunistiska gerillan, FNL, och å andra sidan Sydvietnam och USA 1959–1975. Kriget slutade med nordvietnamesisk seger och Vietnams förening under kommunistiskt styre. Konflikten hade sin bakgrund i det tidigare Indokinakriget under åren 1946—1954, som ledde till Vietnams delning längs sjuttonde breddgraden. Nordvietnam stod under ledning av Ho Chi Minh och i Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president år 1955. Under krigsåren fick Nordvietnam stöd från Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam stöddes av USA.
Upptrappningen
Efter Indokinakriget var demokratiska val planerade att hållas 1956, vilket skulle skapa underlag för en återförening av det delade Vietnam. I avvaktan på valet skulle Viet Minh förvalta den norra delen av landet och den södra delen, som Frankrike skapat, skulle förvaltas av Bao Dai. Bao Dai var Annams (det mellersta Vietnams) siste kejsare och hade lett en marionettregim under den japanska ockupationen.
Valen blev dock aldrig av. Fyra dagar innan de planerade överläggningarna skulle inledas gjorde president Ngo Dinh Diem i Sydvietnam ett uttalande som klargjorde att han inte hade för avsikt att deltaga i några överläggningar, och ännu mindre i något val. Orsaken var att han liksom USA:s regering insåg att hans regim inte skulle vinna ett val mot Ho Chi Minh, även om FN och den internationella kontrollkommissionen var redo att övervaka valet[2] Ett kommunistiskt Vietnam såg USA som en risk för att det strategiskt viktiga Sydostasien skulle bli kommunistisk enligt dominoteorin
USA fortsatte att trappa upp sina insatser. I slutet av år 1961 fanns det drygt 1 500 amerikanska soldater i Vietnam, ett år senare nära 10 000. Trots att den alltmer avskydda Diem störtades med tyst amerikanskt bifall 1963, fortsatte den sydvietnamesiska regimen att försvagas
USA lämnar Vietnam
I början av 1973, gick Sydvietnam och USA med på att underteckna ett vapenstilleståndsavtal. Men vapenstilleståndet bröt snart samman och kriget i Vietnam flammade upp på nytt. Den med amerikanska medel beväpnade sydvietnamesiska regimen visade sig dock ha mycket låg stridsmoral. Lämnad på egen hand kollapsade den snabbare än vad till och med dess motståndare väntat sig. Våren 1975 företog Nordvietnam en fullskalig invasion, och den 30 april föll Saigon.
Segern hade vunnits till ett fruktansvärt pris. Cirka en halv miljon vietnameser förlorade livet under det första Indokinakriget mot Frankrike, under det andra antas 2 till 3 miljoner vietnameser ha dött – och dessa siffror säger inget om de miljoner och åter miljoner av lemlästade och hemlösa. Förödelsen var fruktansvärd. Mängder av byar i södra Vietnam hade raserats och befolkningen tvingats att flytta i fåfänga försök att isolera FNL. Till detta kom effekterna av de enorma mängder av kemiska bekämpningsmedel som använts av USA för att avlöva djungelområden
Skicka artikeln till vän » |
